Det är roligt att vara aktiv inom politiken i Sigtuna kommun, men ibland kan det kännas lite märkligt. Sigtunahögern hävdar konstant att om de skulle få chansen att styra i kommunen skulle allt vara så mycket bättre. Nu är det vällans så att politik handlar just om det, viljan att vidareutveckla och få ett ännu bättre samhälle. Men för att vidareutveckla krävs tydliga mål och konkreta åtgärder för att nå målet.
Är det någon som vet vad Sigtunahögern faktiskt vill? Två saker har kommit fram, som jag kommer på. Bokningsavgifter ska införas för ungdomsidrotten, för att minska på trycket på kommunala lokaler, samt att inga fler hyresrätter ska skapas inom Sigtunahem pga märkliga skäl.
Något som man dock ofta hör är att skolan håller på att förfalla helt och att eleverna i Sigtuna kommun får sämre och sämre förutsättningar, gentemot elever i andra kommuner. Nu kom en artikel i Sigtunabygden som visar att barnen har högre betyg i Sigtuna kommun nu jämfört med fem år sedan.
Den fick mig att börja fundera lite hur exakt ser trenden ut i våra skolor. Så jag begav mig till Skolverkets hemsida och började läsa på statistik från Siris.
Hur ska man jämföra vilka förutsättningar som ges till varje enskild elev att klara av skolan? Skolpengen, eller kostnad per elev som Skolverket kallar det, kändes som en bra början. Tyvärr fanns det bara siffror rörande det från och med 2002, så det fick bli mitt basår. Det passade iofs ganska bra eftersom det var det var valår. Ett val vi Socialdemokrater vann och fick förmånen att styra kommunen från 2003.
Nå, hur ser det ut med skolpengen? För att siffran ska ha någon betydelse, jämförde jag med hur det såg ut i riket. Resultatet blev:
2002, när Moderaterna fick bestämma över skolorna i Sigtuna kommun, så fick en elev utanför kommunen nästan 10% mer till sin utbildning när en elev i Sigtuna kommun. Detta gap minskade 2003, omedelbart när vi Socialdemokrater fick bestämma och raderades helt 2004. Därefter har Sigtuna kommun och riket legat runt samma summa fram till 2008 då kommunen låg lite högre. Eftersom 2009 års siffror inte fanns tillgängliga vet vi inte om detta är en trend eller om kommunen nu faktiskt satsar mer på skolan än övriga landet.
Men vän av ordning kommer protestera mot den jämförelsen. Att putta in mer pengar är inga problem, problemet är att pengarna satsas fel. Det har blivit förstora elevgrupper, är argumentet jag ofta hör. Så jag tittade på statistiken för antal lärare per 100 elever. Men för att inte hamna i någon diskussion om det är friskolorna i kommunen eller inte som står för förbättringen har jag enbart jämfört med skolor där kommunen är huvudman. Resultatet blev:
För att tydligare se trenden lade jag in en linjär för både Sigtuna kommun och riket. 2002 var det färre lärare per 100 elever i Sigtuna kommun än vad det var i riket. 2009 hade statistiken förbättrats i riket, men i Sigtuna kommuns skola, under Socialdemokratisk ledning, hade kommunen förbättrat sig ännu bättre än riket och har nu fler lärare per 100 elever än snittet i Sverige.
Okej, så vi har fått fler lärare i skolan räknat per elev. Fast det som behövs är kvalificerad personal. Det har Skolverket också statistik om, antalet lärare med pedagogisk utbildning:
Trenden känns tydlig, både i Sigtuna kommun och i riket. Antalet med pedagogisk utbildning ökar, tyvärr ligger Sigtuna kommun under riksgenomsnittet. Tittar man i riket låg andelen på 82% under 2002 medan det till 2009 hade ökat till 88%, en ökning med 6 procentenheter. I Sigtuna kommun låg andelen på 73% under 2002 och hade 2009 ökat till 81%, en ökning på 8 procentenheter. Andelen lärare med pedagogisk utbildning ökar alltså snabbare i Sigtuna kommun än i riket och gapet har minskat, men ännu är kommunen inte ifatt.
Men kvalitet handlar inte om pengar, lärare och kompetens, utan det måste vara vad resultatet blir, tycker säker någon då. Resultat får man då anta betyder utgångsbetyg, eller genomsnittligt meritvärde som det heter i Siris:
Grafen talar sitt tydliga språk. Skillnaden i det genomsnittliga meritvärdet mellan Sigtuna kommun och riket var väldigt stor 2002, och inte till Sigtuna kommuns fördel. Detta har kraftigt reducerats med Socialdemokratiskt styre i 7 år och har mer än halverats. Skulle trenderna fortsätta skulle Sigtuna kommun vara ”ifatt” under nästa mandatperiod:
Efter 7 år med Socialdemokrater i kommunledningen kan vi alltså summera vad som hänt i skolans värld sedan Moderaterna lämnade över rodret:
- Varje elev har fått mer pengar till sin utbildning.
- Fler lärare (räknat per elev) har anställts.
- Sigtuna kommun har fått en bättre lärartäthet än riksgenomsnittet.
- Andelen lärare med pedagogisk utbildning har ökat.
- Genomsnittliga meritvärdet har ökat och markant närmat sig riksgenomsnittet.
Sigtunahögern har lovat att bryta trenden och ändra färdriktningen om de skulle vinna valen. Efter att ha studerat och läst Skolverkets egna statistik måste jag säga att jag ser hellre att trenden med att det går bättre och bättre för skolorna ska fortsätta. Varför vill Sigtunahögern ändra trenden och alltså börja försämra för kommunens skolor?
Tags: att, btre, Den, det, fmen, och, sdet, sigtuna kommun
Posted in Politik | No Comments »
